En hälsning på Gustav Adolf-dagen

Prinsesspartiet framträder med anledning av Gustav Adolf-dagen men det är inte kungar och andra pampar som lovordas utan någonting mycket litet, hårt och överraskande effektivt:

 

Texten i sin helhet:

Det var en gång en prins som bodde i ett slott. Han var snygg och rik och eftertraktad på arbetsmarknaden, men han kände sig ensam på kammaren om kvällen. Han sökte land och rike runt efter en prinsessa att gifta sig med men det gick ju sådär eftersom prinsessor inte växer på träd precis. Prinsen blev deprimerad. Han började tröstäta och spela tv-spel hela dagarna och till slut hade han glömt varje tanke på att finna kärleken…

Men så en regnig kväll bultar det på porten och där står en genomdränkt flicka och hävdar, hör och häpna, att hon är en prinsessa. Flickan bjuds in. Hon erbjuds en säng. Och sängen bäddas med tjugo madrasser och tjugo ejderdunsbolster… och längst underst smyger drottningen, som inte var född igår, in en liten ärta när ingen ser på.

Månen vandrar och stjärnorna flyr. Tuppen gal, och dagen gryr. Flickan klagar över frukostlatten: hon har sovit så illa hela natten. Hon är mörbultad, öm, har legat på något hårt!

Och Drottningen förstår och viskar i prinsens öra. Och Prinsen ler och får till sist sin prinsessa… så levde dom lyckliga på slottet ända fram till påska. Det är ju allmänt känt att bara en äkta prinsessa är så känslig att hon kan känna en ärta genom tjugo madrasser och tjugo ejderdunsbolster.

*** *** ***

Jag heter Frej von Fräähsen zu Lorenzburg och jag är partiledare för Prinsesspartiet. Jag får ibland frågan: var står egentligen Prinsesspartiet gällande kungahuset? Jag svarar alltid att jag inte tror på att avveckla monarkin men att jag gärna skulle se att vi utvecklar den! Jag skulle gärna se ett samhälle som är fritt, öppet och tryggt så till den grad att vi alla får må som prinsar och prinsessor… Jag hoppas på, och längtar efter, den dagen.

Idag är det Gustav Adolfs dag en dag för kungar och drottningar och prinsar.. Men jag, som representant för Prinsesspartiet, vill hellre att vi uppmärksammar den oansenliga ärtan för en stund. Jag skulle vilja att vi fokuserar på dess fantastiska förmåga att vara obekväm för maktens bakdelar trots att den är liten och verkar obetydlig.

Ärtan i näringsläran
Gula ärter är mogna spritärter, medan gröna är omoget skördade ärter. Båda varianterna torkas. Båda är rika på protein, mineral­ämnen och B-vitamin, däremot fattiga på C-vitamin. Torkade ärter har i alla tider varit ”fattigmans­mat”. Den vanligaste gula ärten heter Capella.

Gula torkade ärter används främst till att koka ärtsoppa och då vanligtvis med fläsk tillsatt. Ärtsoppa äts av tradition på torsdagar. Detta är en kvarleva från katolsk tid i Sverige. Enligt katolsk sed hör fredagen till de köttlösa dagarna och torsdagarna lika regelmässigt till köttdagarna.

Blötläggnig: 8-10 timmar.

Ångpreparerade snabbärter behöver ej blötläggas.

Koktid: 1-1,5 timmar.

färdiglagade ärter på burk kräver bara uppvärmning.

Förvaring: Mörkt och torrt.

Hållbarhet: Lång.

 

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi 1 325 kJ alternativt 317 kcal
Protein 22 g
Fett 1,0 g
Mättade fettsyror 0,2 g
Kolhydrater 49 g
Fibrer 11 g
C-vitamin 1 mg

 

D-vitamin 0 mcg
Folat 33 mcg
Järn 6,0 mg
Zink 3,8 mg
Kalcium 59 mg

 

Ärtan i Historien
Ärten (Pisum sativum) är en gammal kulturväxt, och man har gjort historiska fynd som visar att vi har samlat ärtor i minst 10 000 år, bland annat har man vid arkeologiska utgrävningar i kung Priamos palats i Troja funnit en jättelik kruka med mer än 180 kilo ärtor som hållit sig helt intakta under 3 000 års lagring. I Burma har man med hjälp av radiokolmetoden kunnat fastställa åldern på ett fynd av ärtor till 9770 år.

Ärtan i språket
Frukten kallas ofta ärtskida, vilket inte är korrekt i botanisk mening, då frukten är en balja. Det runda fröet inuti baljan kallas en ärta (med ärtan som bestämd form, men även ärten förekommer, till exempel i uttrycket prinsessan på ärten).

Växten kallas ärt medan det enskilda fröet kallas ärta. Ärt i plural heter ärter medan ärta har pluralformen ärtor. Ärt används oftast när ett stort antal ärter åsyftas, medan ärtor refererar till några ärtor på ett fat. Men båda formerna är korrekta

Ärtan som vapen
Ärtröret är en leksaksversion av blåsröret, alltså vanligen ett rör som används för att skjuta mindre projektiler genom att blåsa kraftigt i ena änden av röret. Den vanligaste ammunitionen, och detta antyds av namnet, är just torkade ärtor även om andra typer av frön, frukter eller improviserade projektiler kan användas. Om lungkapaciteten är god så kan en avfyrad ärta orsaka lokal hudrodnad och ordentlig sveda på sittfläsket eller andra kroppsdelar.

Ärtan som kemiskt vapen
Det är allmänt känt att problem med gaser i magen kan uppstå efter intag av större mängder ärtor. Gaserna bildas när kostfiber och en viss typ av kolhydrater som kallas oligosackarider fermenteras av bakterier i vår tjocktarm. Processen har visat sig vara nyttig eftersom det förutom gas bildas flera hälsosamma ämnen. Gasbildningen gör ändå att många väljer att undvika större konsumtion av ärter. Om intaget är tillräckligt stort och om utblåshålet medger stor spridning så kan en viss avväpnande effekt uppnås på omgivningen.

Ärtan som metafor
Ärtan är liten och hård men, precis som obekväma sanningar, är den också nyttig. Det är lätt att tappa sugen i den här galna världen. Rika typer snor alla andras grejer och de stora företagen skräpar ner väldigt, väldigt mycket. Dessutom slåss folk och lever rövare med varandra fast de egentligen borde kramas och hjälpas åt. Men var inte rädd! Var inte ledsen! En liten sanning på rätta stället, en ensam välriktad ärta rakt i etablissemangets bakdelar kan ställa till med rabalder! På samma sätt kan en liten gärning av godhet göra skillnad fast du kanske inte tror det.

 

Kära församlade: Har ni ärtan på rätta stället? Isåfall ber jag er att förena er med mig i ett kungligt trefaldigt leve för ärtan! Den leve Hurra x 3!

Annonser